Sedan ett par decennier tillbaka har undertecknad via insändare varit en besvärande kritiker av lokal politisk makt. Efter garnisonsnedläggningarna ville staten lindra effekterna och kritiken genom generösa villkor. Som flugor dras till en sockerbit började lycksökare dras till Östersund. Två gigantiska satsningar presenterades. Först Björntanden på Frösön och sedan Stadsdel Norr. Båda utmålades som absolut nödvändiga projekt för Östersund med starka lokala profiler agerande i förgrunden.
Den styrande socialdemokratin såg en stor politisk potential att i en byggboom att stärka sina egna politiska särintressen bland LO-förbunden med en stark hemmaefterfrågan på byggjobbare och den kringaktivitet detta skapar.
Bländade av att vara intressanta viktiga personer i miljardärernas ögon så svalde Östersunds socialdemokratiska kommunalråd vartende ord som sas om deras förträfflighet. De blev fullständigt avlurade skjortan utav hårdföra finansmän som framställde sig som välgörare.
Båda projektens grund var rena fantasier med utfästelser som var marknadsmässiga luftslott.
Östersunds medborgare har blivit lurade på miljarder i en mängd dåliga affärer av finansmännen. Efter varje affär ger de kommunalråden beröm för deras progressiva intellekt, handlingskraft och kompetens och krattar manegen för nästa blåsning.
(Tre veckor efter att PEAB, Skanska, NCC och Vägverket dömts till sammanlagt 450 miljoner i konkurrensskadeavgift stod Östersunds kommunalråd och invigningstalade på Jämtkraft Arena och berättade vilken ynnest det hade varit att få arbeta tillsammans med sådana fantastiska människor som bröderna Paulsson.( PEAB) .)
Den 31 Januari 2012 gjorde konkurrensverket en razzia på 8 byggföretag i Östersund. Efter granskning av 14 upphandlingar gjorda av Östersunds kommun mellan 2007-2010 kom man till slutsatsen att det till 99,97 % sannolikhet låg en kartellbildning bakom. Utredningen hade initierats på tips från ett väl insatt vittne. Att det begränsades till 14
och tillslaget gjordes i förtid angavs av Konkurrensverket bero på att man inte ville att Östersunds kommun skulle ana vad som var på gång.
Det kan bara tolkas som att konkurrensverket inte litar på Östersunds kommun. En kartell drabbar Östersunds kommun och dess medborgare. Det rimliga borde således vara att Östersunds kommun initierade en granskning och var Konkurrensverkets förtrogne partner. Indirekt sagt av Konkurrensverket att Östersunds kommun var en aktiv del i kartellen.
För varje misstag politikerna gjorde desto värre utsatt och svagare blev positionen mot finansmännen som lurat dem. De utlovade luftslotten måste förverkligas. Snart var det PEAB:s företrädare, Daniel Kindberg, som i praktiken styrde kommunen. Alla dåliga affärer som kommunen gjorde med PEAB var motsatt mycket bra för Kindbergs uppdragsgivare. De hade all anledning att vara nöjda med hans insats och förmåga att berika aktieägarna. Mest nöjda var dock PEAB med det progressiva och handlingskraftiga kommunalrådet, Ann-Sofie Andersson, som fört över ett par miljarder från kommunmedborgarna till dem.
Exempel på hur byggkorruptionen tar sin skepnad finns på länkar från startsidan.
Carl Festin